Friendship is the glue that keeps our lives together, especially when it feels as if everything is falling apart.
Sista bilden är på en 14-årig Juno och 15 men snart 16 årig Natalie! Det är ju helt underbart att jag och Natalie hållt ihop så länge. Jag minns fortfarande första gången jag träffade henne då hon var ensam på sin gård och jag var med min pappa och lekte i sandlådan tills jag fick syn på henne. Hon gick igenom en buske och kom ut på andra sidan med en krokus i handen. Självklart ville jag också göra så, men det var mycket svårare än vad det såg ut att vara. Jag kommer verkligen ihåg hur graciös jag tyckte hon var när hon bara slank in i den stor busken på hennes gård och kom ut med den fina blomman i handen och sedan gick in för att lämna den. Jag kommer också ihåg hur många grenar jag fick smiskade i ansiktet och som fastnade i håret när jag väl försökte. Då kan jag inte varit mer än 3-4 år. Tiden går snabbt, gäller att ta vara på det man har!